Gårdagen var tung, men också rofylld.
En konstig känsla fyllde mig men himlen fick tillbaka en ängel & solen sken på den dagen!
Styrde mig hemåt & satte mig på gården i nästan 2timmar, bok & kaffe varvat med musik&sol i ansikte.
Snälla låt våren komma!
Sen kom ett välkänt ansikte. Eller kanske egentligen inte?
Eftersom hon åkte hem 01,30 (jag var vaken haha) och vi spenderat ca 10h med prat så vet jag inte hur jag ska summera kvällen?
En lättnad, nyfikenhet och saknad.
Nostalgi. Dåtid & nutid.
Vinna kan man inte om man chansar!
Jag uppskattar gårdagen länge.
Nu ska jag ut i solen!
Hej på er så länge..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar